19 mars 2016

Tårtkränkning

"Livet är katten så besynnerligt" skrev Hjalmar Söderberg en gång när han besökte någon som envisades med att Söderberg skulle skriva något tänkvärt i gästboken. Utan alla jämförelser i övrigt (nåja...) känner sig även krönikören på Flarnfri att skriva om något väsentligt mitt i ett uppehåll påtvingat av diverse förkylning o.dyl.

För ett par år sedan var det högsta mode i Sverige att känna sig "kränkt" (eller "krängt" som det stavades av åtminstone en universitetsstuderande som fick för dåligt betyg). Det verkar som om luften gått ur denna bubbla numera. Man ser mindre ofta nyhetsmeddelanden i stil med att någon blivit kränkt och fått ett skadestånd på 4000 kr eftersom han tilldelats ett personnummer med fel slutsiffra. (Sant även om länk saknas).

Men kanske kan kränktheten komma tillbaka? I dagen tidning läser jag nyheten att en skola i Lund där man tydligen har en "ridlinje" förbjudit s.k. Tvångstårtor.  Det har tydligen funnits en lång tradition att den som trillat av hästen måste bjuda på en tårta. Det verkar inte som om trillande elever känt sig särskilt kränkta, det verkar mera vara rektorn som är panikslagen inför risken för ett drev. "Det är viktigt att akta sig för sådant som kan bli en kränkning" anser han.

Besynnerligt var ordet.

4 kommentarer:

  1. Att bjuda på avramlingstårta har en lång tradtion i hästsverige. Alla som någon gång ridit på en svensk ridskola har både bjudit och ätit, och haft trevligt ihop med likasinnade. Att det skulle finnas något kränkande i denna sed har aldrig slagit något förrän skolinspektionen lade näsan i blöt.

    De flesta ryttare rider dock på säkert avstånd från skolinspektionens i det här fallit inte särskilt långa arm, så tradtionen med tårtor lär inte mer än naggas i ett litet hörn.

    SvaraRadera
  2. Tack Petra. Roligt att se att det tydligen finns en gnutta sunt förnuft i stallet.

    SvaraRadera
  3. Magnus23:55

    Apropå kränkande tårtor: fyra år efter att Lena Adelsohn skar upp tårta och blev överraskad har Kulturhusets personal nu DO-anmält sin institution för att de "tvingas jobba med Makode Linde" och dennes 'rasistiska' utställning.

    http://www.svt.se/kultur/anstallda-anmaler-kulturhuset-for-rasism

    Only in Sweden, guys. ;) Jo, det ter sig nog (precis som på ridskolan) som ett slags försök att undvika nya affärer kring något som det är lätt att kränkt-tagga.

    SvaraRadera
  4. @Magnus. Ursäkta sent svar.Hela röran runt denna utställning är märkvärdig tycker jag alltifrån chefens vägran att godkänna Makode Lindes namn på utställningen till de anställda som dömde ut utställningen som rasistisk redan innan den öppnades.

    Jag hade gärna sett denna som det verkar intressanta utställning men drar mig eftersom jag tror att det sista Makode Linde behöver just nu är stöd från äldre vita män.

    Kanske är jag naiv men jag tänkte att titeln "Negerkungens återkomst" skulle leda tankarna till Pippi Långstrump där man tydligen i böckerna ändrat pappans jobbtitel. Välbetänkt säkert i en barnbok. Och ett tecken på att man försökt bekämpa rasism. När nu konstnären valt titeln "Negerkungens återkomst" måste väl det innebära att han vill peka på rasismens återkomst eller kanske att man inte kunde få bort den bara genom att ändra ord i en barnbok. Jag tyckte det var fyndigt och tänkvärt. Men kanske jag övertolkar.

    SvaraRadera