Det blev en del uppmärksamhet om en krönika i AB som tycker att nationalsången hånar alla dem som inte har förmågan att få leva och dö i Norden. Jag vet inte vad jag skall säga om det, alldeles uppenbart har krönikören ett gott hjärta och aktningsvärd empati men nog blandar hon ihop olika saker? Emellertid kommer jag att tänka på ett blogginlägg om nationalsånger ...du är och du blir vad du var. Läs gärna den texten, framför allt för de sakkunniga kommentarernas skull. Det är inga vackra saker som kommer fram.
Maria Küchen i Sv.D. letar efter en svensk nationalskald och hittar ingen bättre än Bruno K. Öjer. Liksom de flesta "litteraturvetare" glömmer hon bort den ende som verkligen förjänar denna titel. Naturligtvis A:lfr-d V:stl-nd som genom årtiondena och oavsett alla konjunkturer oavbrutet hyllat den svenska flaggan och konungahuset. Kan det svenska folket någonsin beskrivas bättre än vad A:lfr-d gjorde?
Ett enigt folk å fria fötter
som står på höjden av nivå,
och binds ihop av hjärterötter
från arbetsblus till paletå.
som står på höjden av nivå,
och binds ihop av hjärterötter
från arbetsblus till paletå.
I mitt inlägg från i fjol hittar ni flera exempel på den ende verklige nationalskaldens tankar å svenska flaggans dag också med länkar till andra som tänker i samma banor.
Om ni är monarkister bör ni inte försumma att lyssna på Olrogs Hyllning till Sveriges konungar. Om ni är republikaner finns det ännu större skäl att lyssna till "sången".
Men sådana meningsskillnader bör väl glömmas en dag som denna då den verkliga orsaken att fira har uppmärksammats i en tweet från Karin Stensdotter:
GRATTIS SVERIGE TILL PERFEKT GRILLVÄDER ! (Allt enligt sv tidningars huvudrubriker.)
— karin.stensdotter (@klimathotet) June 6, 2015
In diesem Sinne: Happy nationaldag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar