26 aug. 2015

Nå blir det någon börskrasch eller inte?

Den kinesiska devalveringen orsakar panik på världens börser. Kurserna rasar neråt i accelererande takt och allmänheten matas med råd från finansexperter om hur man skall rädda sitt sparande nämligen genom att omedelbart sälja sina aktier eller också genom att behålla dem så länge som möjligt.

Jaså, det var i går det! Nu går det uppåt igen. Att man aldrig kan lita på någonting! Men pressens ekonomikolumnister vässar sina pennor (bildlikt talat) och försöker formulera nya råd utan att helt förlora ansiktet.

Jag återpublicerar nedan en text som jag först skrev 2004 och sedan upprepade 2007. En del detaljer har ändrats, andra är aningen daterade men i princip håller texten än idag och kommer säkert att göra det även i framtiden. Alltså  i versionen från 2007:

På förekommen anledning


Börserna faller! Oj. Som en rasande präriebrand obönhörligt påfjuttad av morgonsolen under dess vandring från bottersta Asien till yttersta aftonlandet. Indexserier rasar, valutor ramlar ner i en grop där endast den tappra lilla svenska kronan  inte låter sig överrumplas. Förmögenheter löses upp i luft, sparande och pensioner får sig en ordentlig törn. Hur skall detta gå? Det ryktas om en utebliven räntehöjning i USA. Katastrof. Mer luft i bubblan som oundvikligen måste brista.  Sälj, sälj för brinnande livet! 

Men vänta! Det vänder visst uppåt igen. Det kanske inte var så farligt. Och dessutom tror vi att spekulanterna tror att vi tror att alla kurvor nått botten. Det måste vi utnyttja. Köp, köp, köp allt vad du kommer över!

Index går upp. Valutorna återhämtar sig. Kronan knegar på. Förmögenheterna återskapas ur tomma luften genom marknadens magik - låt vara i andra händer än tidigare.  Du kan lugnt placera dina surt förvärvade pengar på börsen - i det långa loppet har den alltid gått upp och då måste det bli så också i fortsättningen.

Och det globala marknadskasinots ädelcroupierer i banker och fondbolag gnuggar sina händer. Ännu ett lönsamt gupp i kurvorna.

.....

Krönikörer i press och teve och bankernas chefsekonomer försöker få oss att tro att börsnedgången i Europa beror på att att den kinesiska industrin och ekonomin kommer att försvagas och att det blir mindre lönsamt att investera i kinesiska företag. Så är det ju inte alls. Nedgången beror i stället på att aktieägare tror att alla andra tror att kurserna kommer att gå ner ännu mer och därför är det bäst att stiga ur så snabbt som möjligt innan alla andra hinner göra det. Med den reala ekonomin, dvs produktion, handel och konsumtion av varor och tjänster och de människor som jobbar med sådant har detta föga eller inget att göra.

Men om handeln på börsen skulle avslöjas som det Bingolotto den är utan egentligt samband med den verkliga ekonomin skulle horder av finansvalpar, finansexperter, journalister och banktjänstepersoner bli arbetslösa. Lyckligtvis har ju dessa grupper dock tillräckliga instrument för att se till att detta inte kommer till allmänhetens kännedom..

23 aug. 2015

Hur kan vi få död på euron? (2)

Det var rubriken på ett inlägg  från 2012. Min slutsats var att det går nog inte trots tappra försök från högraste höger och vänstraste vänster och en del mitt emellan. Men nu efter allt hemskt som hänt och alla "kriser" är det kanske bättre läge? Jag gör en ny bedömning på Euroflarn med rubriken. Hotel California i Frankfurt.

Beklagligtvis visar det sig att den första bedömningen står sig än i dag och har t.o.m. blivit än bättre rotad. Den sällsamma koalitionen mellan Åkesson och Sjöstedt med instämmanden från Krugman och Andersson får nog hitta på något annat att enas om än eurons död.

"We are all just prisoners here, of our own device
And in the master's chambers, 
They gathered for the feast 
They stab it with their steely knives, 
But they just can't kill the beast "

Vi ses på Euroflarn.

16 aug. 2015

Från högsta ort


(Tid och inspiration till mera seriösa inlägg fattas så eventuella läsare får nöja sig med några personliga reflektioner utan större eftertanke. Glöm inte att klicka på bilderna!)


"Bibliotek borde brännas då och då eljes blir bagaget för stort att släpa på."

Strindbergcitat på Drottninggatan, Stockholm. Tröst för ett tigerhjärta hos en EU-migrant med reducerat bokhylleutrymme.

Men att vandra längst "Världens längsta bokbord" på Drottninggatan i Stockholm måste väl vara ungefär som en nykter alkoholist på, Systemet. Men jag har det helt under kontroll och kan sluta när jag vill.

Dagens skörd begränsade sig till ett medlemskap i Frank Hellersällskapet, en bok om Heller/Serners äventyr i Monte Carlo samt en essä av Örjan Lindberger om Eyvind Johnsons "Hans Nådes Tid" (10 SEK). (Den bloggarkollega som fick låna mitt förra ex kan alltså med gott samvete behålla det...) Dessutom "Spårvägsspelet 1921" - ett tärningsspel där varje spelare satsar 5 öre och därefter förflyttar sig efter diverse spårvägslinjer för att komma fram till Roslagstull. Men det finns hinder på vägen tex.:"Att komma till Slakthuset farligt det är/ du blir inte slaktad men dör ändå där." Men mot att betala dubbel insats (10 öre) kan man återupplivas och hamnar kanske nästa gång på Odengatan 30:
"I Pappershandeln köper du/något trevligt till din fru."

Spelet är uppenbarligen avsett enbart för män men att dessa också bör tänka på sina fruar framgår av den annons från Gasverket som sponsrat spelet. En Husmor som inte har någon gasspis "förstör sig helt" på den dyra vedspisens sot och rök. Så: "Använd Gas! Det är enda sättet/att undvika veden den dyra/Vad du sparar det ser med lätthet/ du på Utställningen Kungsg. 54."

Så när vi beger oss ut på stan som präglas av Kulturfestival (mest trummor), Zombiewalk och Midnattsloppet och runt hörnet ser vi det här:



En imponerande syn. Ett jättelikt kryssningsskepp förankrat praktiskt taget mitt i Stockholms City. Men när de ko-rumpade småpåvarna i stadshuset och det byggnadsindustriella komplexet får genomföra sin planer blir det till att stirra in i ett smutsigt glashus i stället.

Samma personer har låtit åtala och bötfälla tre 80-åriga damer som "klottrat" ett Rädda Slussenbudskap nere vid trafikkarusellen. Inget att säga om det iofs, klotter är klotter, men troligen är detta det enda fallet där klottrare åtalats och dömts i Stockholm. Samtidigt har dessa personer lagt ner tiotusentals (eller kanske hundratusentals) skattekronor på att först låta måla Kolingsborg vit, sedan engagera kända klottrare att "pryda" byggnaden med sina konstverk. Allt naturligtvis för att göra det omöjligt att bevara byggnaden.

(Ko-rumpade är ett ord jag hittat på för att beskriva något sävligt och klumpigt och som man skall undvika att komma i vägen för eftersom man aldrig vet vad som kan komma ut. Om ni skulle associera till något annat får det stå för er själva, åtminstone tills jag hunnit skaffa utgivningsbevis.)

12 aug. 2015

En dos ormolja

Kina devalverar. Två dagar i rad. Vad bra! Då löser sig ju alla problem, det har vi fått lära oss inte minst i samband med "Greklandskrisen". Men varför det då blir en sådan röra och panik på marknader och i opinionsbildande press är svårt att förstå. Läs min spontana reaktion på Euroflarn. Den som vill ha en mera seriös reaktion kan gå till min text: Undermedlet (snake oil).

2 aug. 2015

Sviken kärlek


Efter mer än 40 år i kontinentaleuropeiska länder är det egentligen endast de senaste 10 åren som jag mer eller mindre regelbundet besökt Stockholm, företrädesvis om sommaren. 2007 skrev jag nedanstående blogginlägg som tyvärr fortfarande har en viss aktualitet. På den tiden fanns ett antal gratistidningar i Stockholm som lanserats för att försöka knäcka Metro men det lyckades ju inte. Annonsen nedan var införd i en kortlivad tidning som hette .SE

Den "nya terapeuten" jag talar om syftar på den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 och "plastikoperationerna" syftar på Ankersjös diverse projekt, främst den gigantiska badringen i Riddarfjärden.

Egentligen borde ju texten uppdateras med hur en ny regim tillträdde med stora löften år 2014 - löften som systematiskt svikits och med en politik som nätlöst fortsatt den äldre nyliberala.

Men det får bli en annan gång.  Alltså från 2007:

(Klicka nedan för fortsättningen)


28 juli 2015

Islams svärd och maffian i Kärnten


En "domstol" i Libyen har dömt förre diktatorns näst äldste son, Saif-al-Islam ("Islams svärd") Khadaffi till döden. Det finns egentligen ingen anledning att känna medlidande med denne man men dödsstraff hör inte hemma i ett civiliserat samhälle, speciellt inte om det är utfärdat av någon självutnämnd  instans i bakvattnet till den arabiska "våren" som givetvis genast övergick i  kallaste höst och vinter utan någon som helst ljusning i sikte.

Dagens Nyheter har en kort notis om domen, Manchester Guardian en längre artikel.

Under Khadaffis tid ansågs Saif av många som ett framtidshopp. Han pratade mycket om demokrati och likaberättigande och tycktes på ytan omfatta många västerländska värden, åtminstone sådana som uttrycktes i snabba bilar, vackra flickor och lyxigt boende. På 1990-talet studerade Saif vid en internationell skola i Wien, lärde sig tyska och blev mycket god vän med Jörg Haider.

Lägg märke till dryckesvalet. Otypiskt för Haider. Men mycket halal.
Österrikiska Die Presse har en intressant bildserie med Haider och Saif  (se särskilt bild 9 -  15 - texten är på tyska men bilderna till stor del självförklarande). Där förekommer också pappa Muammar med vilken Haider hade täta kontakter. Enligt ett vittne som stått Haider nära skulle denne ha mottagit mångmiljonbelopp som stöd för sitt politiska arbete - hållfasta bevis för detta finns dock

(Klicka nedan för att läsa vidare)

26 juli 2015

Att vara ogiltig

Århundradets lågtryck eller hur det var gjorde inte någon större succé i Stockholmsområdet. Fram på eftermiddagen tittade t.o.m. solen fram mellan molnstackarna. Bäst att passa på och utnyttja situationen till en liten eftermiddagsutflykt. Med en trevlig fika på kafeet vid China Slott på Drottningholm kunde vi sitta ute en bra stund i en trots allt ganska värmande sol.

Hemvägen tänkte vi göra via den trevliga färjeleden Ekerö - Slagsta. Vi har ofta åkt där genom åren. Vid färjeläget ser vi att det numera blivit obligatoriskt att köpa biljett innan ombordstigningen istf på båten som förut. Nåja, man får stå i kö en stund framför automaterna men det är inte så farligt. Men sedan. En ganska komplicerad och svåröverskådlig procedur tar sin början. (Jag lägger f.ö. märke till att alla ganska krångliga anvisningar bara finns på svenska.) En bra bit in i kedjan kommer jag till uppmaningen:"Knappa in bilens registreringsnummer".  En kall hand griper mitt hjärta - jag förstår att det är kört. Det går faktiskt att skriva in mitt fortfarande österrikiska nummer men sedan slår det tvärstopp. Men dessutom blir mitt betalkort (svenskt) fastlåst i automaten Bara av en slump upptäcker jag att  efter ca 5 minuter (färjan hinner lägga ut) en liten lampa tänds och kortet lossnar.

Det blir till att vända och köra tillbaka över Ekerö, förbi Drottningholm och Bergslagsvägen till Västerbron.

Jag borde ha vetat bättre efter att ha vägrats boka tid på Volvos serviceverkstad, köpa biljett i SL:s kortautomater, betala en prenumeration på DN eller köpa tågbiljetter på nätet (icke nordiska (!) betalkort gäller inte).

Till  en början känns det litet förargligt att nu och då bli betraktad som ogiltig. Men så småningom förstår man ju att så måste det vara när det finns så många terrorister runtomkring. "Da könnte ja ein jeder kommen" som man säger i Euroland i liknande situationer.

Uppdatering 28/7: Som svar på ett mail från mig med länk till detta inlägg skriver Trafikverket: "Det finns massa möjligheter att göra fel med automaten".  Vidare att de inte kan "göra mer än att beklaga att det gick fel".

Inte för att jag hade väntat att de "skulle se över sina rutiner" eller förklara att det var "oacceptabelt" vilket ju annars numera är ansvariga personers och myndigheters standardreaktion på allting från tågförseningar till massdrunkningar i Medelhavet.